Just nu är vågorna små
och solen skiner,
men det blåser kallt,
efterdyningar.

Tapper är var tanke
som letar sig fram
till utsidan, frigiven.

Svek kan vara som vågor.
Ibland finns de inte
och vi kan flyga millimetrar över ytan
utan att fuktas, ens av stänk.
För att i nästa stund
tvinga oss lite högre upp,
avvakta.

Någon gång tar den sats,
vågen dränker oss
och vi svär ve och förbannelse.

-Varför satte jag inte på mig regnkappan?

Jag klär mig fortfarande
i ylle och bomull
men flyger på högre höjder.

Det ger mig tid att tänka, betrakta,
innan jag slutligen
gör ett nytt försök att flyga lågt.

Idag är vågorna små,
det blåser kallt,

tapper är tanken,

vinden min bundsförvant.