Det finns människor som kastas hit och

dit och simmar förtvivlat i känslornas svall

Vad händer om du inte tar dina känslor personligt

och låter dem komma och gå som havets vågor

utan att de ägs av dig?

Kan du då finna det djupa lugnet och stillheten

vari dessa vågor slår?

Kanske vilar du skönt på stranden i sol och havsmusik