jag är fast i
ett rum av metall
kedjad till golvet
och frusen och kall

orden klöser mitt ansikte
och river mitt hår
jag söker efter utväg;
men tomheten består

mobbning av sinnet
och tortyr av min karaktär
tystnad är bättre
än denna misär

vem är den onde
som skapar min sorg?
svaret finns i spegeln där;
jag har själv byggt min borg