En man låg & skakade på en bår
Genom hans kropp gick kall kår

Den förmögne mannen låg på sitt sista
Fylld av skräck, vånda & farhågor


Över att alla sina pengar & saker mista
Och över att hans kropp snart skulle stå i lågor

Men så började det i honom ila och rista
Han var rädd för att förlora sina sinnens förmågor

Hans inre lystes upp utav Dödens & Kärlekens gnista
Och han fick äntligen svar på sina oroliga frågor

Du kan ingenting ta med dej dit du nu går
Men Gud ska hela din inre fattigdom & själens sår.