Är du också rädd?
Blicken som inte riktigt fäster.

Lägenhet,
morgonljus,
persiennen nuddar
fönsterslutet.
Och du vet ingenting om mig så jag kan chocka dig hur mycket jag vill.

Jag ska satsa på saker som inte går sönder.
En dag lurar dom dig igen.

Hud mot hud nu.
Lurar dig att tro att det som känns minst är
det som syns minst
men,

kanske smälter du just nu ner mot väggen för att känslorna blev för mycket.
Jag vet hur lite som får plats där bakom revbenen.

Stängd dörr,
spräckt röst,
vakuum.
Det är luft som slår hårdast,
men ibland
lurar dom dig igen.