En ligt national ecyklypeden är ätstörningar ett \"tillstånd som kännetecknas av problem med ätande, aptit och vikt.\" men för mig har det alltid och kommer det alltid vara ett begrepp på något som överdrivet smala människor lider av. Det kommer i mina ögon aldir vara något man kan hitta i ett tidigt stadium, hos någon annan än sig själv.

En människa som kliver upp före alla andra, kan säga att hon har redan ätit. Som åker från skolan å säger att hon ska äta hemma. En som kommer hem och säger att hon åt i skolan. En som alltid är väldigt uptagen då det är tid för kvällsmat, som alltid äter efter de andra, för att kunna kasta maten i stället för att äta den.

En människa som varje dag innan duschen ser sig i spegeln och tänker, jag är ganska söt, bakom allt fett. En människa som känner sig obeskrivligt stolt så siffran på vågen sjunker ett steg eller då byxorna känns aningen för stora.

En människa som aldrig tar på sig tillräckligt med kläder, för att bränna fler kalorier och som tränar regelbundet, utan att någon vet. Tränar i hemlighet. En människa som inte kan se sin egen sexualitet då självbilden blivit så förstörd.

En människa som tycker alla utom hon själv är vackra, hon ser skönheten hos alla andra utom sig själv. Andras utseende betyder inget, men hennes eget betyder allt. Andras åsikter betyder liv eller död, men hennes egen åsikt är inte värd ett öre.

En människa som ljuger, om ätvanor, om hur hon mår och hur hon känner sig. Om hur mycket andras åsikter betyder och hur sårbar hon är. Stoneface som aldrig rör en min, förens hom är ensam i mörkret.

En människa som mer än allt annat behöver en kram. En människa...som jag.