Det är hårt och trasligt liksom
vinden som viner genom skogen.

Det är tomt och kallt liksom de
hål som ännu inte är ifyllda.
Ifyllda av värme och mjukhet.

Men hur ska hålen kunna vara
ifyllda av dessa godheter när denna
skog och alla hål ännu finns kvar?

Skogen växer och jag känner hur dess
snår stramar andan ur mig,
medans hålen fylls i.
De fylls av hat och aggrisationer.

Det blir bara mörkare och mörkare...

Tillslut är det svart liksom när solens
strålar tas över av nattens mörker.