Älskade att gå och titta på böcker på second hand. Där kunde hon hitta forna genier som folk upptäckt, glömt och slutligen gett bort i en banankartong med puckon och gamla biblar. Hon brukade bläddra och känna på de gamla papprena som luktade lite unket och i vissa fall börjat gulna. En essens av erfarenheter från författare, läsare och personerna som omgivit dem inklämt i en bokhylla, nu i en hand. En dröm om vart sidorna varit, vilken favoritfåtölj som använts när de lästes och hur lång väntan hade varit nere i källaren. Ju äldre böckerna var, desto bättre. Fler generationer att avverka och guldkornen var de med små dedikationer på insidan av pärmen. ”Till Lisbeth på 20-årsdagen”. Boken tryckt 1979. Det var först en dag när hon insåg att boken var orörd som allt fallerade. Inte ett vikt blad, en stel rygg som knappt öppnats, inga anteckningar, kaffeskador, kantstöttningar eller tårar. I fyrtiosju minuter gled hon omkring i hyllraderna på Erikshjälpen och sjönk djupare ner i ett människoförakt. En timma senare satt hon över studentpresenten ”Jailbird” med en kaffekopp och en penna.

Aldrig mer ska ett liv flyta förbi.