Vad vet väl en mossig sten om år som passerat,
när den inget kan berätta mer än att tiden som
breder ut sig är grön.

Vad vet den om människans tyngd
mer än att den sätter spår i det som breder ut sig



Människan

vet hur tyngd känns,
när stenen kan rymmas 

hur den kan vägas


Hur tyngd kan fylla en människa
medan den sätter spår



Det handlar om sten...

Det handlar om tiden som mossan växer
om sätt att förstå allvaret i den tiden

Det handlar om en stund
men det finns så mycket mer
att begripa...



Det är en tyngd, en av alla
att söka, att släppa, att hålla av

 när den hålls stilla, nära

värmande fingrar som
sluter sig runt

skrovligheten

eller

det mjuka runda

något så stort i all enkelhet.