Lyckan har baksidor.
Man blir rädd att förlora det vackra.
Man kämpar så för att hålla det kvar.
Den gör att man ställer frågor som man aldrig ställt förut:
Får jag det jag vill ha eller det jag behöver?
Är lycka allt?
Kommer det aldrig att bli bättre än såhär?
För lyckan är inte ro.
Eller frid.
Eller trygghet.
Eller förnöjsamhet.
Men lyckan har också en framsida.
Den är en glädje som sträcker sig ner i den djupa klyftan som kallas din själ.
Om du har tur når den ända ner till botten.