Du förstod nog, att jag gick hem till mig
Jag har inte kunnat gråta och det är fortfarande ganska tyst
Nu har jag vant mig vid tanken att du säkert vill väl
Men den natten gav jag dig min sista kyss

Säg inte något, det mesta är nog förstört
Och till slut ger man upp och låter allting falla
Fastän jag har mod och styrka, så gör du mig svag
Och jag vet inte alls, ifall det är dåligt eller bra

Med snabba steg gick jag min väg
Det var en tidig vårmorgon och regnet öste ned
Dropparna fastnade på min klänning och min kind
Ibland är det ganska skönt, att gå i motvind

Jag somnade aldrig om när jag till slut kom hem
Men jag minns, att jag var noga med att stänga dörren
Jag glömde kvar lite saker här och där
Och jag sa aldrig farväl

Mycket kunde ha varit annorlunda
Men nu finns det inget kvar att vinna
Jag vill visa och kunna få en viss respekt
Men vi verkar inte veta, vad som är fel eller rätt

Det mesta av spåren har nog försvunnit nu
Tiden går, men vår tid var ju redan förbi
Jag önskar dig väl, för jag kan inte avsky dig
Och du kommer aldrig kunna älska mig