Om du sakta men säkert närmade mig,
skulle jag nog inte ta emot dig med öppna armar
Kanske skulle jag ta två steg tillbaka
och be dig tänka efter, vad du egentligen vill

Om du skulle försöka kyssa mig igen,
hade jag nog vänt bort mitt huvud ifrån dig
mina läppar & jag hade vägrat
att ta emot någon ömhet från dig igen

Om du förstod innebörden av allt du säger
Så skulle du också förstå, att det är ett jävla under
att jag ens klarar av att vara vän med dig
vad ser jag hos dig, mer än krossade drömmar..

Om du inte hade krossat mitt hjärta,
ja, då hade kanske saker och ting varit annorlunda nu
kanske hade det fortfarande varit vi,
kanske hade den här texten aldrig blivit till

Om du sa att du verkligen saknar mig där,
att det är tomt och kallt sen jag gav mig av,
skulle jag nog inte ge dig någon varm kram
eller upprepa lögnen att "allt kommer att bli bra"

Om du tänker efter vad det var du egentligen sa
den natten när allt blev så mörkt och kallt
efter det blev det aldrig bättre för mig med tiden..
och jag blev fast, kvar i ett svart och tomt hål

Om du vill att jag ska sluta skriva om dig,
så kanske du skulle tagit reda på att jag är poet
innan du ens blev tillsammans med mig
för detta är mitt sätt att verkligen komma över dig