Jag gillar inte egocentriska människor.
Inget tycks få stopp på deras fladdrande tungor.
Ju längre meningar utan andningsuppehåll, desto bättre.
De väger inte in sanning i det som sägs,
bara de får någon form av reaktion, helst till egen fördel.
Deras värderingar grupperas in i, för dagen de teman, där
de själva kan synliggöras.
Kaxighet för mig är när man har något vettigt att säga,
något av betydelse för alla inblandade, något som i sig
är värt att göra uppror mot.