det är mer som ett regn än en känsla,
det är mer än att springa ifrån rädslan,
när lyckan trycks ner, i de trasigaste skor
jag låter dig göra mig liten, minst av allt,
jag vet att jag borde ta det med en nypa salt.
vi är ingenting, vi lever i en värd av
falska förhoppningar fullproppade av lögner,
fantasier som blir bortspolade som utav en flodvåg,
jag blir aldrig densamme, som jag en gång var,
jag står till, där jag vet jag stått förut.
du skulle ändå veta, jag skulle ge dig innebörd,
månen hel, för att få se dig, se mig, se dig le

jag känner allt, jag känner inget,
tack för allt, tack för inget....