Vi var två själar sprungen utav en
Två syskon som älskade varandra
Så lika men ändå olika
Du var den goda, jag den onda
Min älskade syster du var

Tiden gick och vi flyttade bort
Från mor och fars trygga famn
Redo att trösta natt som dag
Du köpte hus och skaffade man
Jag reste bort till främmande land

Min mor berättade de få gånger jag ringde hem
Att du min syster fått barn och flyttat hem
För din man fick nog av trygghetens bo
Satte i en annan kvinna sitt frö
Och sade upp sitt kärlekskontrakt med dig

Mitt liv var spännande och innehöll både kvinnor och män
Och aldrig, aldrig längtade jag hem.
Min själ var ren som snöns kristaller
Ärlighet, fantasi och att leva utan galler
Passade mest min livsfilosofi

Den man jag hittat till slut var livlig och full av upptäckarlust
Han fann mig en septembermorgon i en djungelstad
Naken sånär som på några blad.
Förförde mig med sina sjögräsgröna ögon
Lovade att aldrig binda mig med kärleksband eller falska löften.

Du min älskade syster fann din jämlike till slut
En man som tog dina barn i sin famn
Gav dem till och med sitt efternamn
Gav dig kärlek, hus och hund
Gjorde dig nöjd för en stund.

Vi är så lika men ändå olika, sprungna ur samma källa.