...med hull och
hår som vore
den sanningen, den

enda sanningen och
ingenting annat än
sanningen. Gör jag?

Nej, jag tvivlar
förstås. Jag har
hört att för

att kunna verkligen
tro på något
och även sätta

sin lit till
detta något så
skall man även

lämna utrymme för
tvivel till detta
något. Så jag

väljer att tro
på det här
att det är

sant som du
berättar för mig
och dig om

dig och mig
och alla oss
människor tillsammans. Texten

förtjänar sina trenne
korgar med kantareller
för sitt klarspråk.