Han krymper
inför min åsyn
försvinner ifrån mig
mer och mer
vikten rasar, alla värden
gör det likaså
han kan inte behålla maten
kroppen brinner
som en eld

nyss var vi små och lekte
Halli hallå låt bollen gå!
vi lekte också kurragömma
i höhässjorna
satt på klipporna vid vattnet
med varsin glasstrut
plockade ängsblommor
som mamma
med ett solskensleénde
satte ner i vaser

vi fångade grodyngel
plockade jordgubbar från
eget land
sjöng för fulla halsar
i den ljusa sommarnatten

vintertid blev det skidåkning
se upp där i backen!!
tjoade vi
där vi swischade ner
mot den snöklädda älven

vi byggde snögubbar på rad
grävde djupa grottor i snön
delade hemligheter
skrattade så vi grät
bråkade om småsaker
som till exempel vems tur
det var att diska
eller vem som fick mer godis
i skålen

som barn levde vi
i förvissning om
att vi skulle leva i tusen år
tillsammans

så blev vi vuxna
gifte oss med varsin kärlek
som vi fick flera barn med
vi skulle åldras med vår respektive
äkta hälft
ja, så var det ju tänkt

men livet är inte alltid snällt -
min älskade avled hastigt
och helt oväntat
många år för tidigt

snart är det årsdagen av hans död
och precis då får jag veta
hur svårt sjuk du är
allt det jag innan sett och anat
får jag bekräftat

men - inte kan väl döden vara
så skoninglös
att den tar även dig
ifrån mig
du som är min ende bror
min lillebror - men likväl
min förebild

jag vet det så väl -
så länge det finns liv
så finns det hopp
även mirakel sker ibland
men just nu gråter hjärtat
av rädsla
och kvidande ångest
över att den senaste sommaren
kanske blev den sista

med dig