Detta slaget.
Episoderna,

de mörka episoderna och de blodiga krigen.
Är över

och ingen vann.

Ingen.

Men vi har slagits med vassa tungspetsar och varvat med varma händer i snön.

Och detta, min kära vän

detta





är för alla gånger jag målade mina läppar för dig. För alla gånger jag steg upp extra tidigt. För alla sömnlösa nätter. För alla tårar på mitt piano. För alla dikter jag någonsin skrivit. För alla gånger jag hatat mig själv. För alla gånger du kysste mig ändå. Detta är för julafton. Detta är för alla gånger jag dagdrömt om dig och fått skäll. Detta är för alla tavlor jag målat. Detta är för alla gånger jag skrikit när ingen hört på. Detta är för alla gånger
jag

var ditt lilla helgobjekt

och blev bortkastad varje vardag. Detta är för alla tragiska sånger. Detta är för vintern. Detta är för att jag inte trodde på sommarn. Detta är för alla gånger jag druckit för mycket vin. Detta är för att du nästan fick mig att tro på ödet. Detta är för alla gånger jag dansat med någon annan. Detta är för alla gånger jag svamlat i mörker från fest till fest för att hoppas möta dig. Detta är för alla gånger du aldrig sa vad du menade. Detta är för att du var fingret och jag var maktlös. Detta är för alla gånger du inte var stolt över mig. Detta är för att alla låtar handlade om dig. Detta är för alla gånger jag gjort bort mig inför dig. Detta är för alla 215 sidor i min gröna dagbok med ditt namn på varje sida. Detta är för skammen och kärleken. Detta är för alla dagar jag väntade på dig.



Detta,
är för alla klänningar jag köpte för din skull.
För att vara,
extra fin. Kanske lite extra, mer än vanligt bli fredagsDin.
Detta,
är för min drömmar om dig och mig
och för alla böcker om oss jag börjat skriva på.
Detta,




är för alla gånger jag bestämde mig för att dö om du inte såg mig.








Du kommer aldrig raderas.
Aldrig.





Du är min lilla hemlighet,
men nu ska hela världen få veta
att jag












har börjat leva igen