Med dig, väcks lukten av jord och regn till liv

Du som min bortgångna barndom, än mild och ren

Jag har funnit regnets mening genom ditt gråtande

Du som inte har sett regnet, inte plockat molnens blommor

Du som sover och är vaken, du som är berusad och nykter

Skiljer på nattens tillvaro och stjärnor…

Dessa orörda vägar har du inte sett, inte fångat mitt inre

Du är alla mina historier, mina sekunder

Du är mitt hopp i nattens hopplöshet