Jag har tänkt på detta med mediciner. Jag har "bara" de allra vanligaste psykmedicinerna, och det känns som om de som testat allt är sååå mycket sjukare än oss andra. Visst har jag fått föreslagit att ta mediciner som är "såå coola" om man är ett fan av t.ex Berny, men hallå? Jag fick faktiskt en kommentar som jag tog bort, där personen sagt att h*n testat fler mediciner än mig, och nästan var stolt över det. Visst har min läkare pratat om de ökända stilnoct, zeldox m.m.m.m. Men kan man bara sluta romantisera kemikalier? Kände att jag behövde skriva detta. Vet att alla sjuka inte är såna, och vissa behöver dessa, men att vara sjuk är inte coolt, eller spännande. Tänk dig ligga på golvet och skaka, höra röster. Tröstäta/eller inte äta alls. Bli aggresiv utan anledning...?



En annan sak jag tänkt på är att små barn ofta frågat varför jag "har sträck på armarna", att endel typ 12-åringar säger att "emos skär sig", och annan skit. Att små barn frågar har jag inget emot, de är trots att små. Men när min lillasyster var 11-12 år, så blev hon jätteledsen när folk pratade i hennes klass, om saker som hennes storasyster vart nära på att dö av. Hon ställde sig upp och skrek att "Min syster är sjuk, hon skär sig, hon är inte emo, det är farligt! Det är beroendeframkallande det är dödligt...." och allt hon fick ur sig. Tänk dig en 12-åring säga så om sin 16-åriga storasyster... Jag är 18 nu, och hon är snart 14. Nu säger hon emot, försvarar mig när jag inte klarar det själv.

Skrev detta på min blogg www.tricksi.weebly.com den 16/12-2010