" De har ögon,

men är ändå inte seende ...

de ser mina läppar  

och tror på mitt leende ...

De har öron, 

men är ändå inte hörande ...

de hör inte mitt hjärtas gråt, 

så stilla och berörande ...

Om du är min vän,  

så lyft då din blick ...

Möt mina ögon, 

och se in i mitt hjärtas själ ...

Kanske syns allt, 

bara för ett ögonblick ...

Men kanske hinner du ändå se, 

att allt inte är väl ...

Så ta min hand, 

för mig in i din värme ...

kanske är det allt som behövs, 

en vän som står närmre ...

En vän som tröstar,  

och ser sorgen ...

som lindrar den smärta,

som för andra är förborgen ... "

© La Magnólia