Fjärilen, så oskyldig och vacker
Vår/sommarens tydligaste tecken, den limegröna citronfjärillen
Flaxandes fri i sitt egna hem, naturen

Där liggandes i gräset, en man
Med solen i ögonen och grässtrået i munnen
Halmhatten på sned över ögonen

Fjärillen flyger över ängen ivrigt flaxandes
Viljan att komma fram är genomträngbar
Men vart ska han komma fram?

Mannen med solen gassandes på honom
Ett leende på läpparna
En lycklig man

Fjärillen kom och såg något som liknade en stock
Med en allt tröttare flygstil ville den vila
Landade med försiktighet mot vad den trodde var en stock

Mannen som låg lugnt och stilla i sina tankar
Kände just en lätt kittling på nästippen
Han öppnade ögonen och där satt fjärilen så vacker och lugn

De båda var ett, ett med naturen
Det var ett tecken, fjärilarna i magen och fjärilen på nästippen
Han var kär