Är en stark betoning straffbar, eller bör man granska om en känsla av godhet är inbäddad bakom det hårda skalet?
Kan man straffa annan grymhet än sin egen, i en verklig värld?
Frågor bor bara här, och det spränger även i kväll
Månljuset spirar, men alla vet att natten är farlig tid
Låt dig inte luras av skönheten, ty den är en idyllisk del av en dröm
Min dröm när ögonlocken hålles slutna, och jag drömmer varje natt
Att ditt undermedvetna någonsin skulle våga drömma om mig för en farlig tid med månljus

Tankarna är vackra, dagarna aldrig så långa som nu
Kylan finns där men biter inte, för jag är varm inuti
En famn att vara i aldrig så önskad, ett hjärta att jämföra slag med
Dela allting, med någon som dig

I natt är stunden inne, klockorna slår rebelliska slag
Månljuset fruktar inte den mörka tiden nu
Farlig tid omvandlas till behagligaste stunder, bara man delar de
Jag är i din famn i natt när vinden viner utanför mitt fönster,
Och känslan bör täcka universum i flera dussin omgångar, det är precis,
Som lyckans facit broderat i mönster