Bakom eld och dess slukande lågor,
Sväller vi alla av känslornas vågor.
I hopp om att människan ska tänka och förstå,
Att alla varelser måste få,
En chans i livet.

Människans ovilliga börda,
Maskerar och hindrar böner att bli hörda,
Om ett fridfullt liv i det ljusa, själ-lika under,
Som ska ge själens duva sina fria stunder.
I fred.

Varför ska man ha ens samtycke,
Om man inte blir bedömd efter sitt eget stycke.
Varför ska man följa normer,
När dessa regler blir ihjälskjutna av nya reformer.
Riktig fred är något man har inuti,
Allt annat kan man låta bli.

Mot fred ska vi alla gå,
Och av fred ska vi alla bestå.


~ Tinoosh Rashedi