Jag kom, jag såg, jag gick
För killen som bodde där sa stick

Jag flydde i panik, jag for min kos
Blev så förskräckt att jag inte åt upp mitt pulvermos

Visst var det hans, men vi skulle kunna dela
men just nu var inte tiden för att vela

Jag borde gå, vill inte stanna kvar i denna studentkorridor
Jag går tillbaka och gömmer mig i en av mina vrår.

Ner för trappen med mat i magen, ut i eftermiddagens dunkla vy
ner för gator och får håll av pulvermoset och börjar nästan spy

Bort från huset, från middags-målet mitt
jag skulle bli arresterad och ändå kallas landet fritt

blickar jagar, viskningar de alltid ha
jag kan all säga hur de borde klä sig och vad de borde låta va.

kryper in i lugnet, i "rummet" som är privat
en plats där jag inte blir kallad pundare eller lat.

gör iordning bädden, som bildar värkar i min rygg
men äntligen är jag ändå ifred och kan vila trygg

Jag ser en gatlykta, min egen vid gathörnet stå
ger mig insikt om att en liknade dag senare skall komma och skall gå...