Tänk om alla människor kunde stanna upp och se på sin tillvaro, vad skulle du då se?


Skulle du se en kärlekslös värld där den enbart existerar i filmens värld?

Där drömmar förångats likt vattnet på marken en solig dag?

Där vänligheten enbart är ett sätt att utnyttja?


Jag bjuder nu in dig till min vardag.

Där kärleken genomsyrar oss alla till den gräns då vi ej längre finner en annan känsla.

Där drömmar inte är ett objekt långt i fjärran
Utan något vi alla kan ta del av och dela med oss av

Där vänlighetens sol värmer oss
Värmer oss så starkt så att till och med den ger oss en ökad förståelse för varandra


Ni kan kalla mig naiv eller visionär

valet är ert

Men ta först en titt på eran tillvaro innan ni dömer.