Vi känner inte varandra, men jag såg dig en gång på håll och du var fri (då)
Du har en rubiks kub som du aldrig löser
och du säger att den är som jag
den vita sidan; ren och slät
Så kyss mig igen, det blir min lösning på livet
För det finns inget slut i dina händer
så vi viskade om att klä av sig i Stockholm
och om hur du alltid vaknar med sömn i ögonen
som att tiden förlorat sitt grepp om dig