Alla samlades runt cirkeln mitt i skogen, som använts flera gånger.
Vi stod närmast mitten på cirkeln, för i mitten stod ett altare. Det var vi som skulle bli invigda. Vi visste inte vad det innebar. Men vi gick med på allt som sades utav mästaren.
Mästaren, en man på kanske endast 25 år, men redan den mest erfarne. Ingen visste varför.
Folket som stod runt omkring oss, var alla klädda i tungt tyg, vitt tyg, men alla hade blodfläckar, torkat blod, och vissa kläder var rivna. Vi hade på oss nya vita och hela kläder.
Mästaren gick till oss. Tog fram en bok och läste upp en mäss som alla andra läste upp efter honom. Vi stod och väntade på vår uppgift.
”Mannen är den mest starke av dem båda. Låt satan beträda hans kropp genom våld. Ta hit flickan” ropade mästaren.
Några från samlingen gick och kom tillbaka med en flicka, en ung flicka, inte mer än femton. Blond, sliten och helt naken. Men väldigt medgörlig.
De la henne på altaret. De snärjde fast henne med rep. Hon gjorde inget motstånd. Hennes ben blev särade och hon rös till när de lade på en geléaktig kräm runt hennes vagina, på och lite innanför.
Du såg noga på henne. Du kände igen henne, men varifrån visste du inte.
Mästaren tog med dig fram till altaret och bad dig att ta av dig dina kläder. Det gjorde du. Din muskulösa kropp speglades av altarets blanka marmor och din hud lystes upp utav månens ljus och utav stearinljusen som var utplacerade lite varstans.
Jag såg på dig. Du var stolt, förväntansfull och väldigt... vacker, där du stod, redo att våldta den stackars oskuldsfulla flickan.
Mästaren sa åt dig att börja. Ta för dig. Göra dig redo att ta plats i klanen.
Du gjorde som han sa och kröp upp på altaret. Smekte över den nakna kroppen, slickade över hennes läppar och gjorde henne redo för det som väntade. Sen såg du in i mina ögon, djupt och länge, fick din signal från mästaren och sen tog du henne. Hårt och utan slut. Länge låg ni där, flickan grät och viskade någonting som fick dig att slå henne.
Mästaren fick en vördnadsfull blick, du hade gjort något bra.
Flickan slutade viska. Du sa aldrig vad hon sa till dig. Men jag misstänkte vad.
Du började närma dig slutet av din uppgift… Du fick en redig orgasm, drog ut innan och smetade ut sperman över hennes kropp, som en del i att visa ditt revir. Väldigt hett, i det sammanhanget.
”Du är nu, redo att få ta del av Satans krafter. Bered dig på att ta del i klanen” sa mästaren. ”Men var beredd på att det inte är så lätt som du tror”
Du gick ner från altaret. Ställde dig bredvid mig. Jag såg på dig.
Mästaren läste en mäss, en på hebreiska.
Plötsligt vrålade du. Jag såg på dig. Din hud rök. Snart hade den brunnit av helt och du stod där, utan hud och blottade musklerna för samlingen av folk, som inte hade sagt något ljud.
Du gick ner på knä. Ditt hår hade bränts bort, och din kropp hade fått en svart skorpa över musklerna. När du reste på dig igen, hade du en annan mans ögon.
Du såg ut över folket och öppnade munnen, men det var inte din röst som kom ut.
”Mina anhängare, härmed tilldelas denne unge man en plats i vår klan. Han har visat stora egenskaper, värda en ledare. Han ska få ta del i mästarutbildningen och sen få ta ledarskap över en egen klan”
Du såg på mig. Jag var inte så speciell, såg inte ut som något annat än en rädd flicka.
”Du, min sköna, ska få gå vid hans sida. Ingen intagning är nödvändig. Du är acceptabel”, sa du, eller den som pratade genom dig. Jag hade förstått att det var han, Satan.
Du hade fått hans ande i dig. Du hade vart Satan för ett ögonblick.
”Ta hand om hans kropp. Den behöver vård efter det här”, viskade du till mig, eller han till mig rättare sagt.
Sen föll du ihop. Du skakade i hela kroppen, sen låg du helt stilla.
Mästaren gav mig bandage och salvor.
”Du är den första oinvigda som har fått tillstånd av Honom, personligen. Du är någon”, sa han vördnadsfullt och bugade sig djupt.
Hela församlingen bugade sig.

Vi ledde en framgångsrik klan efter det att du gått klart utbildningen.
Vi låg med varandra varenda ritual, inga offer behövdes. Jag var offerflickan. Det var tydligen till belåtenhet för Honom. För vi behövde aldrig stå till svars inför honom ifall vi gjorde ett litet misstag.
Vi älskade och njöt. Det var så han ville ha det.