Krackelerade väggar och neonskri, målade fasader & månen som säger godnatt.

I en stad av avdankade neonljus och värmen från en avlägsen klubb,
människor utan självkänsla, människor i mig.

För i en stad med moralens avgrund som förbifart är det lätt att gå vilse, vilse som människor utan självkänsla, människor som mig.

Vi har haft varandra förr, men dina läppar smakar likt samma lycka,
Oh vi har känt varandra förr, men dina ögon strålar samma hopp!

Spruckna vägar och putsade bänkar, trånande drömmar & morgonen som aldrig kom.

Du och jag, vid parkeringen i stan.
Samma höstkväll, samma liv.