sönderslagna ord - det är bara spillror alltihop
världens största lögn och skärvor som skär upp mina ådror
biter sig fast och gör sig ständigt påminda

lögner som river och fräter som thinner
har klöst bort varenda en
men det gör fortfarande ont
ont någonstans i hjärtat
det är nog du

och jag vet precis hur du ser på mig
men jag är inte alls den du tror
hur kan du ta allt för givet?
mig för givet.

du ska alltid strö salt omkring dig
stampa på sargade hjärtan
och de alla är för dig, de var gjorda för dig.
du sprang igenom alla artärer och vener
rispade och lämnade spår efter din kärlekskniv
uttråkad

alltid på jakt efter nya rödare, friskare hjärtan
bättre, det finns alltid bättre att ha

du sjabblar med nyckeln, visst är du nervös?
du försöker, vill, vill inte, jo du vill
så gärna, så gärna se vad som finns därinne
få känna lite värme. - när det bekanta klickandet kommer
- du vet att du har lyckats igen
och än överväldigas du över alla de alldeles
alldeles för starka hårda slagen
så om någon stod och slog på dina trumhinnor
svetten lackar, visst? - värmen stryper dig.
och du backar än en gång ut, det var alldeles för hett.
They feel, but that is nothing you can do

och du skapar ständigt nya sår
stampar på hjärtan och kör in dom i mixern
strör salt omkring dig, ingen kommer ändå att bry sig
drar med din vassa kniv längs alla väggar och lämnar sår
större. djupare. uttråkad