O du milda. Var har du tagit dig till, Varför ser du ut så? Varför ser du så ledsen ut. Varför är alla andra glada men inte du?

Lilla gubben, du kommer aldrig ifrån det här, det är ditt öde, ett hemskt öde. Men fortfarande ett öde. Du måste genomlida det, för det är ditt liv ingen annans.

Snälla gud, jag vet inte om du finns, men hjälp den här pojken, min son, som någon har tagit på denna fruktansvärda stig, hjälp honom att genomlida den.

Stigen som ingen annan tagit, men som du tog, med vissna träd, sorgsna känslor, ångest, bikupor, svart himmel, svarta träd, en stig, men en stig, som ingen annan.