Att vara smutsig, är att synda.
Göra fel mot moralen, bryta normens is.
Att längta bort från livet är ett brott.
Men dödens stål kallar oss alla.
Obönhörligt väntar bödeln i horisonten.
Han raderar våra minnen och allt vi håller kärt.
Värderingar flyger som flugor ut genom munnen.
De förintas i avgrunden.
Skärselden, tystnaden, ingentinget.
När det väntar på dig, då får du ångest.
Han drar redan i dig. Du är så ren.
Du är orörd, osmutsig. I en människas ögon.
Men för mig, och döden, är du lika smutsig som jag.
Och i det eviga, kommer inget av det du, eller jag, värderat,
spela någon roll. Meningslösheten slår dig.
Ändå håller du dig kvar som ett barn vid sin mor,
vid dina vridna ideal.
Prostituerad för världen, och övermaktens slav.
Profithysteri.