Jag hade förmånen att åka på en affärsresa till några olika länder i Europa en gång för så där väldigt länge sedan känns det som numera. Vi åkte tåg och det blev en del byten av tåg i olika länder vi reste genom. En morgon då vi lämnat Rom bakom oss och tuffade iväg bort till ett annat möjligheternas paradis, gick vi in i restaurangvagnen för att få oss en lätt frukost. Vi var ett sällskap på tre och vi fick fina platser då vi var tidiga. Ändå inte så tidiga att vi var helt ensamma i vagnen. Två bord bort satt tvenne herrar och pratade med varandra medan de verkade vänta på sin beställning. Det var därför inte helt omöjligt att höra varenda stavelse av deras lilla pratstund.

A till B och B till A.
-Du, ibland har jag verkligen svårt att stå ut med folk. Ta bara i morse när... bla bla bla...
-Men du, vi gör så här, vi byter kajuta du och jag.
-Kupé heter det väl ändå.
-Visst, visst, kupé då om det skall vara så förbannat viktigt. Vi byter och så får du min främling och jag får din. Okej?
-Nja, jag tror inte det hjälper stort vet du. Jag menar egentligen att vart man än kommer så finns där i stort sett alltid någon som retar upp sig på en och som man själv retar sig på.
-Jo, men du får väl visa att du är vuxen då och inte hålla på och sätta igång gräl med folk. Bara svälj förtreten och gå vidare.
-Du menar att jag är ett barn bara för att jag inte vill ta skit?
-Precis. De flesta av oss tar skit hela dagarna och glömmer det sedan.
-Jag är inte alls sådan. Om jag skulle bara tåla all skit som regnar ner över en så skulle jag explodera till slut.
-Du måste lära dig att hantera bara. Lägg dig själv åt sidan och ta ut det när du är för dig själv.
-Jaså, menar du verkligen att det funkar?
-Javisst. Jag känner en som brukar gå löst på saker och ting i skogen istället för på folk som finns runtikring. Du kan alltid hitta något att reta dig på om du bara vill. Här på tåget exempelvis. Om du istället ler och säger 'tack så mycket', så kommer folk kanske anta att du är en idiot eller att du inte kan språket, eller både och. Men vad spelar det för roll. Du vet ju själv vem du är och vad andra går för.
-Som Jesus då. Bara vända andra sidan till?
-Så långt behöver du kanske inte gå som att jämföra dig med honom. Men, ja. I princip.
Servitören anländer med frukosten och B ger prov på sitt goda morgonhumör.
-Men för helvete! Jag beställde faktiskt vändstekta ägg, det här duger inte. Du får ta ut det och komma tillbaka med vad jag beställde. Och skall det här föreställa bacon? Det ser ju ut som något som kommer från ett krematorium. Och det rostade brödet. Jag har väl då aldrig varit med om en sådan... bla bla bla...