Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Neith och Vulkanus

Det är bara jag som ser
utan ett ord
har himlakropparna
slutat lysa

Mörkret attackerar
lägger sig som bomull
försluter verkligheten
i kuvös

Innan dess:
jag är i trans
mitt hjärtas galax
vibrerar extatiskt
nära gåtan

En illusion,
ett trolleritrick
cirkulerande
optiska dubbelstjärnor

Efteråt
en dunkel järndörr
jag slår mig blodig

….närmare differentialekvationen
kommer jag inte

Kanske existerade vi aldrig?



© Pimsan Ivarsson




Fri vers av Pimsan Ivarsson
Läst 407 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2011-05-19 19:33



Bookmark and Share


  cilax VIP
Välkommen till denna jämmerdal, Ny och trevlig bekantskap.
Jo, tycker mycket om denna text. En känsla av barnslig förväntan inför något nytt och stort slår emot med oanade krafter
2011-05-20

  LassO
känns som ett passionerat förhållande som upphörde så plötsligt, så man tvivlar på att det ens fanns
2011-05-20
  > Nästa text
< Föregående

Pimsan Ivarsson
Pimsan Ivarsson