Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Väckarklockor, tiden, elden (morgonen efteråt)

Över kvällsolshimmeln och horisonten,
var solnedgångens slöja fälld.
Solsken fyllde dina ögon,
det sägs att jordens hjärta är av eld.
Nu gömmer jag mig för tiden,
med mitt ansikte i ditt hår.
Där svävar jag i evigheten,
mellan framtiden och igår.
Du sover här brevid mig,
din kropp tätt intill.
Sluta tänk på morgondagen,
den finns ändå inte till.

Låt evigheten rymmas i en sekund
Låt din kropp vila här brevid
Låt tiden stå stilla för en stund
Vi behöver ändå inte tid

När din väckarklocka ringer,
Du vaknar och allt försvinner.
Då blandas drömmarna bort
av verklighetens hand.
Och du återvänder,
från eldens land.
Men än så länge står tiden still.
Så sluta tänk på morgondagen,
den finns ändå inte till.

Låt evigheten rymmas i en sekund
Låt din kropp vila här brevid
Låt tiden stå stilla för en stund
Vi behöver inte tid




Fri vers av RollingRob
Läst 251 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-05-25 13:37



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

RollingRob