Farväl jag tar av sång och dikt,
jag skriver här min avskedsbikt.
Ty alla banor har ett slut
och nu min tid den runnit ut.

Jag hörde till en svunnen era
då glädjens stunder voro flera;
då glasen ständigt fyllda var
och alltid skrattet dröjde kvar
vid det bord där jag superat
och min verskonst demonstrerat.

Ack, då var dag var fest och yra!
I dur klang sorglöst livets lyra.
Men slocknat har nu festens ljus
och kvar finns endast tömda krus.