När du lägger din kind

mot min skenande skräck

mot min oförklarliga ångest

mot mitt skov av stress

och


viskar dina milda sånger

rakt in i min mardröms kaos

där demonerna skriker

att de aldrig kommer att ge upp

och


jag får ligga i ditt knä

jag gråter som ett barn

det barn jag aldrig fick vara

oh du min mor

min syster

min älskare

älskade

lämna mej aldrig


(2 månader senare)


idag trängde solen igenom

för vi kysste tillsammans dimmorna

i veckor har vi kämpat

tillsammans med Gud.