Den avsky som man känner över den helvetiska gärning som en vettvilling begått i Norge saknar gränser. Ilskan över att han mördat nästan 100 människor saknar motstycke, blotta tanken på att han skulle kunna ha tänkt sig att göra det för att nå ut med sitt budskap gör det hela om möjligt ännu vidrigare. Ändå har det skett. Nästan 100 stycken mördade. Den ägen väljer extremisterna.

Därför är det alldeles extra viktigt att vi väljer en annan väg. Den raka motsatta vägen. Vi måste våga välja att tro människan om gott, även om enskilda individer väljer annorlunda. Mördaren i Norge visar tydligt att en extremist inte präglas av religion eller hudfärg, den präglas av hat i dess vidrigaste form och agerar med total respektlöshet mot det demokratiska samhälle som de flesta av oss runt om i världen ändå håller så kärt.

Det bästa vi kan göra för att hedra de som fallit offer är att välja att ta aktivt avstånd från dessa våldshandlingar och de åsikter som enbart skapar hat, lidande och ibland dödligt våld. Vi kan inte låta främlingsfientligheten, homofobin och islamofobin få fortsätta. Lika lite som vi kan låta personers extrema religiösa tolkningar fortsätta att plåga vanliga människor vilket sker eller har skett tillexempel under Talibanregimens framfart.

Tystnade får inte komma tillbaka. Vi måste våga stå för det som vi anser vara rätt och riktigt, alla människor lika värde, vi måste våga försvara och förhindra all form av kränkningar av de demokratiska grundprinciperna. Vi måste våga se kärlek och välja den och inte hatet. Det är lätt att säga, men betydligt svårare att praktisera. Lika fullt är det den väg som är vår räddning. För ett samhälle som doftar fruktan brukar tyvärr börja andas in allt större mängd ilska och hat. Ett sådant samhälle föder galenskapen hos de som redan var sjuka. Ingen Palmemördare eller galning i Norge ska ta ifrån oss det som är vi. Dom har redan tagit ifrån oss tillräckligt, hit men inte längre. Vi kan välja det valet har dom inte tagit i från oss.