Jag har nånting som inte alla har
det är ett hål i hjässan

ett hål stort nog för regn att falla in
falla rakt ner i hjärtat

och regnet som faller är varmt, ett kärleksregn
som kommer direkt från himlen

det fyller mig till brädden, det rinner över
så att jag måste hälla det vidare på andra

med öskar



Och kärleksregnet slutar aldrig falla
det faller från evighet till evighet

det faller på var och en
som vågar ge sig ut i regnet

det finns förstås en risk med att ta detta steg
man kan ju bli blöt

genomblöt av kärlek



Sedan finns också risken
och det här är mycket värre

att regnet blir förorenat på vägen ner
för att människor utför illdåd i Guds kärleks namn

och detta händer alldeles för ofta
jag blir så ledsen varje gång

för att inte tala om Gud själv
vi gråter floder tillsammans

älvar av sorg



Och jag undrar i mitt stilla sinne
vem du är som svärtar ner kärleken så

vem du är som förorenar regnet från himlen
och sprider smuts i atmosfären

svarta brutala ogärningar



Förstår du inte att du skymmer sikten
för den människa som längtar efter kärleken

förstår du inte att även du själv
kanske längtar innerst inne



och att även du
är varmt välkommen ut i regnet