Det finns en sorts människor  som  känner  på  sig  när
en  person  äger  förmågan  döda  dom  med  ord, detta  
märks på att de  ivrigt nervöst börjar urskulda  sig  och
försvarstala, när  man  närmar sig  dom, trots  att  man
inte uttalat någon anklagelse, kanske  beror det  på  att  
deras undermedvetna samvetes belastningsregister vill
lätta  på  trycket,  där  en  förklaring  oftast  blir  till  en
bortförklaring, och  när  en  del människor talar, rör de
inte enbart på munnen, utan  även på näsan, och  vissa
visar  tydligt  ljudliga  tecken  på att  orden  kommer ur
näsan men  håller käften stängd, precis  som om de öva-
de buktaleri, och att människor  föredrar lyssna på skit-
prat är lika naturligt som att de  helst pratar skit,så iakt-
tar man folk som  munhuggs, undrar  man  när de  sket
sist  eller blev avsugna/avslickade. Samtalet är konfron-
tation av ljud, oftast  ett  meningslöst  sladder som  slår
ihjäl liv, för  det som  oftast  avhandlas  på  en  kafferast  
har förstört  mången  bra människas  liv och karriär där
minst  100000000  människor mördas  varje dygn runt
om i världen,med just ord, och ordet blev  kött och blod.  
Ordet är det farligaste vapnet för den som vet att begag-
na sig av det i ont syfte så de som tar ansvar för vad and-
ra säger, borde öppna en advokat eller åklagarbyrå.  
Den  sociala gemenskapsdialogen säger intet och menar
intet, dess  underton  är: "  JAG  BRYR  MIG  INNERST
INNE   INTE   MEN  FÖRSÖKER   FÅ   DIG   ATT  TRO
DET DIN FÅRSKALLE  och  folk  pratar  om samma sak
som  alltid,vilket vittnar om deras  ickeutveckling av psy-
kotiska vanföreställningar  i  en  stoisk  ataraxi.
Talets  och  pratets  berusning  :  hur   skulle  människor
kommunicera utan tungor ?  ja, för  det första skulle det
inte bli en massa skitprat. Ensamheten  är  lika stor som
deras  lögner  även  de  som  pratar  litet  och  tror, anser  
eller är av en eller annan åsikt,men inte har en aning om
vad  det  handlar  om,  håller  i  vart  fall  konversationen 
igång  med : " inbillar  ni  er verkligen att man ska tro på
det ?utgick ni ifrån
den inbillningen  att  det var  sannolikt ? räknade ni med 
att man skulle tro på den vanföreställningens ogrundade
rykte ? var er beräknande avsikt den att försöka övertyga  
någon  att tro  på det  overifierbara  till det högre medvet-
andet  från  det som endast hört det  ryktesvis  på  lögner-
nas marknad, och utgår ni ifrån att det  på sannolika skäl
troligtvis förhåller sig så att det kan vara troligt  anta gillt-
igheten av dess möjlighet att det kan förefalla vara riktigt
anta allt som inte kan  bevisas med substans, utan  det  är
som med andeväsen,tomtar och troll och annat småväsen
så kan nästan vad som  helst  kunna  antagas  vara  riktigt
att tro på,så ni skulle lika gärna kunna proppa igen käften 
med cement för det är enklare föra en  konversation  med
sig själv eftersom man kan ge sig själv  de frågor  man  vill  
och således de svar man vet trots att det kan vara svårt att
förstå svaren när svaret på  frågan  blev  besvarad  med en
fråga i svaret trots att frågeställningen inte var riktigt  ade-
kvat  när  den  i  blyghet gömmer sig bakom  en  dold fråga
och ett dolt svar som samtidigt hejdar sig i sin  önskan om  
ett slutgilltigt svar som vore det en fruktan för det slutgillt-
iga  svaret   och  att  frågorna   ibland   är  så  självklara  att
frågan i sig utgör själva svaret men  felvinklas  oftast  i livs-
avgörande  frågor för att livsavgörande svar  ska utebli  för-
undras man vid beaktandet och lyssnandet av vissa männi-
skor över vad som kan  ha  hänt  dom  under fosterstadiets 
påverkan och funderar man över det man funderar på kan  
detta  leda  till ett grubbel  av  betänkligheter  som  till slut
förefaller vara  omöjliga  att  begrunda  och  när de  dessut-
om  ställer  felaktiga  frågor  och  förmedlar  felaktiga  svar  
och det är lättare fråga  sig  själv  och  ge  sig  själv  de  svar
man vill ha istället för  att riskera  att  svaret  blir  en  fråga  
som skulle kunna bli en gåta så att man måste fråga frågan
igen  ifall  den  inte fick svar  på  den svarandes  fråga  som  
var  ett svar på  den frågandes.Det är som  en  sjukdom, att
diskutera med sk " utbildade " människor är en fullkomligt
omöjlig möjlighet för självcerebrerande auntodidakters  in-
tellekt eftersom  utbildade  inte tänker så mycket själva  då
de är tvättade efter en läroplan vilken  styrs  av  en  politisk  
eller religiös maffia för en  intellektuell kontroll i att  tämja
individers tänkande däri trevlighetsbögeriets  förtrolighet i  
gemenskaperna  yttrar sig i ett skitsnackarseminarium som  
ofta  förekommer   i  TV-soffornas   förprogrammerade  pro-
gram. Tänk  om  folk  skulle börja säga rakt ut vad de tycker  
och  tänker  och  utnyttja   sin  demokratiska  yttrandefrihet.
men  inte ! de flesta säljer sig  billigt och  köper  färdiga svar
och frågor som inte stör och den  som har  allt  att  säga  och  
kommer  med  något nytt tror ingen på, däremot  lyssnar de
gärna på den som  inte har något nytt att komma med för så
fungerar begränsade  vingklippta  intellekt  som av djävulen
fick en viskning  om  bättre  tider, det bästa vore om de gick
hem och sög av varann så det inte blir översvämning.
Diskussioner är som en tennismatch  eller  en  duell  där  det
återfinns minst två personer av motsatta kön och åsikter och
i vissa fall av en tredje part  som kan dissikera hela samtalets
innebörd, och  vad ska man  då göra åt pratarna ?  ja  ! för att  
avbryta en  meningslös och slummrande diskussion kan man
börja med att spy  sin galla över diskutablarna  och säga  rent
ut hur  det  förhåller  sig  för  i  en  del diskussioner  som  inte
leder  nånvart  behövs en skarprättare en  som  kan  dissikera
och uppvisa hela diskussionens anledning och slutledning för
när svaret inte är frågan värdig och frågan  inte är svaret värd-
igt förefaller ansträngningarna överflödiga för diskussion.
I  det  dagligvarande  konversationslexikonet är mycket  dolt i
mörkade fakta.
Sten Wiking