Du slår mig med ord

Får mig att vika mig dubbel

Av en växande smärta

Jag gråter

Fast än tårarna sedan länge

Borde vara slut

Precis som vi "borde" vara lyckliga

Vi "borde" leva ut medan vi kan

Vi kanske "borde" skratta, le, sova om nätterna

Vi borde göra allt som gör oss lyckliga

Men det gör vi inte

Du ligger apatiskt i din säng

Jag vågar inte titta på dig

När du väl vaknar

Skäller du på mig

Slår mig med dina ord

Raserar hela mitt jag

Jag kunde lika gärna

Ligga där bredvid dig

Apatisk

Och bara andas