När jag sitter vid det vidöppna fönstret
Och huttrar, och skakar
Ser du mig då? När jag är vid det lägsta låga
Och får kväljningar så fort dina orena händer
Snuddar vid min vita hud
Alla år av isolation
Gör mig knäsvag när jag känner
Solens lysa genom luften

Partiklar flyter
Som en ström ner i mina luftvägar
Rör jag inte vill ha
För jag hatar allt som andas
Och jag älskar regnet och det gröna på trädet utanför
Men hur kan man älska något man hatar?


Respiration.