Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
INGÅR I DIKTSAMLINGEN "BARA EN TANKE BORT"


Medelhavet - det tysta vittnet

Lockande, lynniga, brusande Medelhav!
Är du grön, blå, violett eller grå?
Vaken, närvarande, oändlig!
Drömsk, avlägsen, tidlös!
Vad har på dina böljor timat? Du är det tysta vittnet.
Säg mig Medelhav, vilka ansikten har du speglat?
Berördes du av deras öden?

Såg du stolta krigsmäns anleten?
Arroganta, egensinniga, hårda!
Segervisst över Mare Nostrum de for.
Kom de åter i seger med ädla stenar?
Kom de åter i nederlag med bruten mast?
Säg mig Medelhav, var det övermodet och girigheten du speglade?

Såg du slavinnors dystra miner?
Undergivna, livlösa, sorgsna!
I bojor från hemlandet de fördes -
mot oviss framtid i främlings land.
Livets tvära kast – igår fri, idag fånge.
Säg mig Medelhav, var det sorgen och godtyckligheten du speglade?

Såg du ungmöns väna nuna?
Fager, ängslig, exalterad!
Som brud mot mäktig tron hon reste.
Med drottnings rang hon kronan bar.
Längtan hem hennes hjärta redan fyllde.
Säg mig Medelhav, var det förväntan och saknaden du speglade?

Såg du stormnattens förskräckta skuggor?
Ångestfyllda, mörka, vilsna!
Mot vindens starka hand de stred.
Dina svarta vågor deras fartyg stjälpte.
Men se ett ljus! Ett ljus! Är räddning nära?
Säg mig Medelhav, var det hoppet och förtvivlan du speglade?

Såg du de förälskades ömma blickar?
Varma, trolska, djupa!
Varifrån? Varthän? Vem vet?
Deras skira sällhet ingen störa kan.
Tillförsiktens starka famn dem stilla omslöt.
Säg mig Medelhav, var det kärleken och lyckan du speglade?

Såg du äventyrarens ljusa uppsyn?
Otålig, brinnande och djärv!
Mot fjärran strand ivrigt spejande.
Vilda drömmar hans unga sinne band.
Handlingskraftens friska anda, vind i seglen gav.
Säg mig Medelhav, var det passionen och oförvägenheten du speglade?

Såg du sjömäns väderbitna ansikten?
Fårade, fryntliga, bruna.
Strävsamma, hoppfulla, ständigt spanande.
Den stora fångsten dem skamlöst bedrog.
Ändå mot hemmet med glädje de styrde.
Säg mig Medelhav, var det fliten och förnöjsamheten du speglade?

Lockande, lynniga, brusande Medelhav!
Har du räknat alla vindar?
Har du räknat alla vågor?
Minns du de som på dina strömmar seglat?
Vad har på dina böljor timat? Du är det tysta vittnet.
Säg mig Medelhav, vilka ansikten har du speglat?
Berördes du av deras öden?




Fri vers av Sandra Wärenhed
Läst 472 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-11-15 21:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sandra Wärenhed