Så länge instängd.
Aldrig uthängd.
Mer inhängd av mig själv.

Som en rökig kavaj
i en garderob
på en hotellbar.
en lagom varm sommarkväll.

Kanske tas jag med.
Kanske glöms jag kvar

när morgontimmarna gryr
och livet är lite roligare
eller lite mer ensamt.

och spelar det någon roll?