Sitter vi samlade vid bordet och slår in årets julklapp - Poeternas Tranströmerbok -
"Han med Hög Hatt" är lite försiktig med lackstången- vill inte för nära den brinnande ljuslågan.
"Ja, "Asisstenten" har ju allaredan varit på besök hos dig, fröken Rosenkvist, men där var inte så hemtrevligt, lät mera som nere hos dig, Höghatt! Och Herr Skata har lämnat oss! När får vi en sådan budbärare igen?
"Nånå", säger "Den Gamle Portvakten", " han är väl installerad hos mig innanför portarna och har det hur bra som helst."
"Men vi då" muttrar "Den Magre" igen, när får vi den äran?"
"Nu ska du inte gripas av lättja" ler fröken Rosenkvist -"se här! hur Poeterna gjort sig omak att lösa din gåta. Gläds med dem över det fina resultatet. Men jag säger som "Tomten":
"Tomten lyssnar och, halft i dröm, tycker sig höra tidens ström, undrar, hvarthän den skall fara, undrar, hvar källan må vara.- Gåtan, som inte låter gissa sig, kom så åter!"