Hittade han vad han sökte?
Mannen med den leende munnen
och de sorgsna ögonen?

Hon minns att hon hörde honom
kvida, lida och svida
där han haltade fram i ett ofärdigt liv.
Hur han var en kleptoman på krogar och barer
men ändå fick med sig fel.

Han hade pannlampa.
Han hade kniv.
Han hade plåster och pincett.

Han visste inte hur han skulle nyttja sina vapen
men de kunde kanske vara bra att ha till hands.

Det var länge sedan hon såg honom nu.
Hon undrar var han tog vägen.

Han försökte spela farlig, bakom solglasögon
spärrade deras väg.
Han försökte spela känslig
med en kattunge i sin famn.

Hon hör kvinnor i gathörnen fråga
var den där mannen med kvidandet
och pannlampan
blev av.

Någon påstår sig sakna honom nu, lite generat, men ändå.
En annan lägger sin hand över munnen och viskar diskret
att hon faktiskt håller med.
Den där mannen med kattungen visste ju alltid precis
hur han skulle göra.

Jag undrar var han tog vägen?

Kanske blev han mannen med de glada ögonen
och den sorgsna munnen.