jag bor i ett hus med långa mörka korridorer

ovanför mitt huvud

hoppar ett krullhårigt barn jämfota

och skriker ut sin glädje

elementens blodomlopp

är det enda som hörs i mitt rum

det får mig att frysa

imorgon ska jag på en lägenhetsvisning

det är som att erkänna sig själv att man existerar

fast allt annat talar motsatsen

blir lägenheten min

tvingas jag riva sönder mig själv

för mitt liv finns i dessa väggar

ingraverat