Dina underbara ögon som gråter min gråt

Ditt lysande hjärta som känner min ångest

Du min älskade kvinna, vi som varit ämnade

för varandra sen tidernas begynnelse

Jag känner så mycket så jag känner ingenting,

bara en begynnande ömhet inför din sorg och ömhet,

och din förtvivlan inför mitt omänskliga tillstånd

Vi kysser varandra stilla prövande, och så plötsligt

brister min gråt ut; mitt hela livs gråt, och du tar

mej i din famn och viskar: gråt min älskade, gråt ut!