Jag ska sluta att vara blind, hoppas på något som aldrig kommer att hända.
Nostalgi, misantropi. Varför kan inte allt vara som det var förr. Fel, men ändå rätt.
Ensamhet, men ändå närhet. Mörker, men som ändå betydde trygghet.
Ångest, melankoli. De stunder man önskar att man inte kände någon, att man kunde hata allt och alla. Samtidigt som man var glad att man hade sin vän, sitt stöd, där.
En önskan att vara ensam, men ändå inte. Att vara självständig, men ändå sårbar.
Vad betyder känslor? Känslor som de flesta ändå gömmer, som de flesta inte vågar stå för.
Mänskligheten, ett enda stort skämt. Vad är naturligt, vad är normalt.
Varför ens försöka, varför ens bry sig.