Jag hade en grannkatta på besök i mitt nya hem idag. 
Totalt sorg- & tveklös trippade hon upp för trappen till min lägenhetsloge, fast vi bara setts en gång förut, helt lydande under den gnistrande regeln: BEJAKA DIN TILLIT TILL DEN SOM DU KÄNNER ATT DU KAN LITA PÅ. TA FÖR DEJ AV DET GODASTE LIVET BJUDER, DET VÄXER INTE PÅ TRÄD. GÖR DET.......... nu. och imorgon & alla dagar. do it!!

Naturligtvis vet inte katter någonting om denna min påhittade regel, men oerhört väsentligare är att de LEVER denna gnistrande livsnödvändiga regel.
De spinner tillit, andas och strålar av tillit, bara ÄR i en aura av tillit till livet självt. Hon såg mej stint i ögonen, lade sej i mitt knä med förtroende och kärlek, gav mej sitt så självklara erbjudande: "Prrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.....vill du vara min vän??....jag är din." Visst, sa jag, & klappade & kliade henne, visst!